Jag andas in, jag vet att jag andas in. Jag andas ut, jag vet att jag andas ut. In – Ut
Detta är den första övningen i Medveten närvaro på andningen, en meditations undervisning Buddha erbjöd mer än 2,500 år sedan. Den är grundstommen till vårt utövande av mindfulness, att komma tillbaka till denna stund och vår kropp. Vår uppmärksamhet på andningen verkar som en bro mellan kropp och medvetande, så att vi kan vara förenade och verkligt levande. Mindfulness är alltid att vara medveten om något. Så andningen, erfarenheten av att andas i denna kropp är i fokus, är vårt objekt. Kroppen som andas behöver också luften för att andas. Luften som består främst av kväve och syre med mindre andel av andra gaser andas vi in och vårt liv upprätthålls. Vow!
Detta är inte en tankeövning, utan en inbjudan att erfara, genom sensationerna av luften i kontakt med vår kropp. Att känna andningen genom kroppens rörelse med luften och kontakt mellan luft och kropp hjälper oss att vara i kontakt med och få näring av livet. Detta ögonblick är ett underbart ögonblick!
Luften är svår att se… men ändå ger den oss liv och transporterar ljud och dofter till våra sinnesorgan. När jag tänder rökelse känns det som jag kan se luften som omsluter och lyfter fram röken. Luften uppenbarar sig i dessa kontraster även om den alltid finns där.
Luften sätts i rörelse och styrs av hög och lågtryck (beroende av tätheten mellan luftmolekylerna), solens strålar, jordens värme, kontinenters och bergs konturer, floddalar kontur och rörelse etc. Vi kan inte säga att vinden har en egen oberoende existens. Men vi kan heller inte säga att vinden blåser omkring luft. Om vinden inte skulle blåsa och luft vara innehållet skulle det inte vara vinden. Vårt språk och vårt sätt att tänka separerar och definierar så mycket, subject, verb och objekt. Vi tror att vi kan förstå sakers natur och hur de fungerar genom att bryta ner och sära på dess beståndsdelar. Men livets mirakel, hur saker kommer tillsammans och uppenbarar världen kan inte hittas på detta sätt. Vi har väl alla känt tillfällen och möten där synergi ägt rum. Vi kan inte beräkna resultatet av ett sådant samspel med 1+1=2, eller förklara det genom dess delar. Först och främst för att alla delar innehåller hela kosmos, det är så många orsaker och omständigheter som kommer samman. När min cancer läkare förklarade behandlingsalternativet han föreslog var synergi med i bilden. De hade provat att kombinera två olika slag immunoterapier, som på egen hand respektive hade positiva resultat i omkring 20% av patienter. När de används tillsammans blev det inte 40%, utan 50-60% av patienterna som hade positiva resultat och tumörer förminskade och ibland försvann helt.
Jag tycker om att vara i kontakt med vinden genom dess dans i trädkronor. Visslandet i talltoppar är en legendarisk zen mästare som kan hjälpa oss vakna upp. Att ligga på marken och titta upp genom en björk och se de små löven klappa när luften smeker dem är både vitaliserande och lugnande. Jag låter distraktioner (ideér, tankar, dagdrömmar, känslor och emotioner) komma och gå, utan att hålla tag i eller skjuta undan, och kommer tillbaka och håller fokus på synen och hörseln av livets dans ovan. Medveten om att jag andas och min kropp liggandes på marken förankrar mig i stunden och i min kropp, men denna närvaro verkar som en kuliss för att ge scenen åt de dansande löven och min upplevelse av detta.
Undervisning om Medveten närvaro på andningen fortsätter med att följa andningen och dess cykel av in och utandning och tillåta naturliga stopp och pauser mellan dem. Vi observerar kroppens intelligens, som väl vet att andas. Att inte försöka styra andningen, att vilja andas lugnare och djupare eller på annat sätt kontrollera andningen är ofta ett initialt hinder. Många av hindren på utövandets väg kan övervinnas genom att vi känner igen det, accepterar att det händer, men vi släpper taget genom att inte fortsätta bygga dessa hinder för oss själva. Ibland innebär detta att från håll uppmärksamma: “jag kontrollerar min andning”, utan att försöka kontrollera kontrollen, så att den kan stillas. Detta är ett uttryck för vad en del samhällsförändrare och aktivister talar om “we cannot tear down the master’s house with the masters tools”.
När vi kommer i kontakt med den livgivande andningen och minns att det är mycket syre i luften som alstrats av växtriket på denna planet genom omvandling av koldioxid, kan också tacksamhet gro och frodas inombords. Vi vaknar upp till sanningen att vi lever som en del av livets väv och att vi är beroende av växtriket, av skogar och friska hav med dess alger och sjögräs. Koldioxiden omvandlas till materie i växt kroppen, men luftens sammansättning för att ge liv och atmosfärens sammansättning för att erbjuda ett stabilt klimat är också känsligt. Med förundran över att vi är vid liv, att luften förnyar oss i varje ögonblick och syret den innehåller är en gåva från växtriket, inser vi också att vi har ett ansvar att värna om dessa dyrbara gåvor naturen erbjuder oss och allt liv på denna planet. Att bidra till planering av träd, att leva på ett sätt som inte bidrar till skövlandet av skogar och djungler (främst orsakat för att odla foder eller betesmark till djuruppfödandet), av värna om sjöar och hav, och att begära av politiska och ekonomiska ledare att agera för att snabbt och drastiskt minska användning av och utsläpp från fossila bränslen.
När vi alstrar mindfulness i våra liv kan vi få insikter. Med insikter föds tacksamhet och kärlek. Med kärlek föds omsorg och handling. När vi ser oss omkring förstår vi att vi inte är ensamma, att vi kan agera tillsammans.
