
Nedan följer delning och video på temat: Livet är förändring. Först skulle jag vilja nämna några andra sätt att öva Livskonst i nuet! Närmast i tiden ligger två workshops här i Helsingborg (som jag Jem/Chan Phap Ho leder):
Nu på lördag den 13 nov kl 10-13: Zen smak – meditation genom te ceremoni, kalligrafi utforskande och qigong. Dessa övningar baserat på medvetenhet i andning samt våra sinnes intryck, vilket hjälper oss föra närvaro in i dagliga aktiviteter.
Om ett par veckor söndagen den 28 nov kl 14-17: Mantran av kärlek på svenska, innehåller sätt att meditera, reflektera och kommunicera på ett sätt som läker, när och utvecklar relationer (till oss själva och andra).
Det blir Livestream via YouTube i december, som inkluderar meditation och undervisning med bas i buddhistisk psykologi. Genom att förstå vårt medvetande bättre stöds vår resa längs stigen av läkning och växt. Första tillfället blir tisdagen den 7 dec kl 19-20, mer information om detta om ett par veckor…
Ett par nära vänner har förlorat en nära anhörig på sistone. Jag håller er i mitt medvetande när jag skriver detta och er situation inspirerade mig till inspelningen av videon (21 min Livet är förändring!) nedan.
Den första stora förlusten i mitt liv var Balzac vår Saint Bernads hund som levde med oss drygt ett år och vi fick honom som valp strax innan jag fyllde 1 år. Han var min förste bäste vän! Jag delade min mat med honom och kröp fram till hans matskål. Jag fick pilla med fingrar och tår i hans lurviga päls. Han beskyddade mig om mina föräldrar eller någon annan höjde rösten och han lät mig rida på hans rygg. Efter en allvarlig olycka när han varit ute och sprungit i skogen, försvann han plötsligt. Detta lämnade sitt spår, en förvirring och oerhört tomrum.
När vi förlorar någon vi verkligen öppnat upp oss för och kommit nära blir de del av oss. Senare har jag fått tillfälle att öva mig i nya möten att öppna mig och fördjupa vänskap med många munkar och nunnor i Plum Village traditionen, där vi levt tillsammans och haft dagliga aktiviteter tillsammans. I början blev jag väldigt ledsen över när någon jag kommit verkligt nära och som inspirerat mig försvann ut ur mitt liv. Senare märkte jag att jag intagit ett mer neutralt förhållningssätt, men det betydde också att jag inte öppnade upp mig själv och investerade lika mycket tid och energi på att lära känna några av de omkring mig bättre. De senaste flera åren när jag levde som munk (fram till aug 2020) hittade jag ett sätt att öppna och komma närmare. Det innebar även viss sorg när de bytte center eller fortsatte ut i världen. Det var väl värt det. Livet är så mycket rikare och mer meningsfullt när jag vill och kan öppna upp för liv omkring mig (växter, djur och människor). Med tiden har min förståelse av förgänglighet, förändring och obeständighet fördjupats, vilket lett till att jag känner mig lättare och friare. Denna förståelse hjälper mig också att komma ihåg och uppskatta de nära och kära jag har vid min sida i denna stund. I den här videon delar jag buddhistisk visdom på området baserat på min egen övning och insikt.
Må vi alla finna sätt att öppna upp för vänskap och kärlek, vilket berikar våra och andras liv, trots att vi vet att det inte går att undvika att en dag skiljas åt… i förundran och ödmjukhet Jem