Den senaste perioden sedan min lärare Zen Mästaren Thich Nhat Hanh (Thay) gick vidare har jag ordnat några evenemang för att minnas och fira Thays liv och bidrag till mänskligheten. Thay har ibland uttryckt: “My life is my message”. När jag varit nära Thay i våra center, i Thays stuga, på turné och resa, har just detta befästs. Vad Thay undervisar och skriver, lever Thay. Vilken gåva! Detta är mästerligt att inte ha någon diskrepans mellan vad som sägs och vad som görs. Samtidigt har Thay visat på en fantastisk öppenhet och villighet att lära och utvecklas hela livet igenom. Detta är ju extraordinärt! eller hur?
När jag tillsammans med en grupp bröder lämnade Plum Village i Frankrike 2006 för att flytta till Deer Park centret i Kalifornien, besökte vi Thay för att säga hej då och vara öppna för Thays instruktioner. Det jag kommer ihåg bäst är att Thay uppmuntrade oss: “don´t be a hero, the world wants heroes”. När jag tänker tillbaka på Thays liv är det enkelt att göra Thay till min hjälte. Vad jag insett genom åren är att vi inte är fria i vårt förhållande till varandra. Vi jämför oss med varandra, är jag bättre än, sämre än eller lika bra som? Vi vill ha någon förebild, någon som kan göra det som vi inte kan men uppskattar. Dessa jämförelser och projiceringar skapar separation. Vi ser inte personen för vem och vad de verkligen är. Vi är inte i kontakt med deras inneboende natur och inte heller med vår egen. Vi är alla unika, med särskilda styrkor och svagheter som är mer eller mindre hela och utvecklade. Men vi alla tillhör Livet.

Inom Buddhistisk psykologi erbjuds ett par sätt att titta med klara ögon på denna individuella och kollektiva aspekt. Vi har det speciella och det universella. Ta exempelvis ett hus: det finns hus i sten, ler hyddor, trä stugor, betong, metall etc. Det finns enplans, flervånings och skyskrapor. Dessa är alla speciella aspekter på huset. Det finns även det universella, vi kommer överens om att det är ett hus. Hus är en beteckning som vi använder för att förstå världen och kommunicera om den. Dessa två aspekter hjälper oss utforska världen och oss själva, men det är fortfarande inte i kontakt med den underliggande naturen av ett hus, av dig och mig. Detta kan vi närma oss när vårt sinne är lugnat och vi har en karta som hjälper oss att se delar och helhet, som är ett annat sätt att utforska livet. Vi har helheten av huset vilket innehåller en massa delar. som grund, väggar, fönster, dörr och tak. Vi ser ofta bara “huset” eller “kollegan” eller “politikern”. Detta är inte dess djupare natur, utan bara en praktisk betäckning. Den är ofta felaktig eller begränsad, vilket gör att vår etikett gör livet begripligt men det är inte verklighet. Det är en konstruerad bild baserat på våra tidigare erfarenheter, våra uppfattningar, synsätt och värderingar. Detta är baserat i ett jämförande synsätt, där vi är separata. Från denna grund kan vi inte finna verklig glädje och tillfredsställelse i vårt liv. Vi har alla kapacitet att erfara livet på extraordinära sätt, men vi behöver vara på plats att delta. Vi behöver vara med i matchen, på scenen av vår liv, inte betrakta det från distans. Vilka situationer hjälper dig att vara i kontakt med en förundran av hur vackert livet är? När vidrör du ödmjukheten, självklarheten och kraften av att erfara att “jag är här och Livet uppenbarar sig genom mig”?
En väg ut för mig för att inte bli en hjälte, eller fastna i en roll, är att vara vanlig. Det är fantastiskt när en vanlig människa gör något ovanligt vackert och sant. Jag kommer ihåg en del av ett tal Barack Obama höll som president när han prisade några heroiska insatser. Han sa “an ordinary person doing an extraordinary thing”. Visst är det inspirerande när en person hittar sin väg i livet, eller i ett ögonblick när det är klart vad som är viktigast, vad vi lever för. Det kallas även the power of one. En persons handling kan få otroligt gensvar när det kommer från en klar plats och villkoren omkring stödjer dess riktning. Detta är fantastiskt och vi har alla denna kapacitet att agera på ett extraordinärt sätt. Detta kommer inte ifrån längtan efter uppskattning eller berömmelse, det handlar om att från kärlek och klarhet göra det vi verkligen vill och det vi ser behövs. Vi kan alla göra detta. Vi kan inspireras av varandra, stötta varandra, men problemen börjar om vi sätter någon på en piedestal och gör dem till vår hjälte. Vi ser inte hela personen och alla omständigheter som ledde till deras handlingar som vi så uppskattar. En förgrundsfigur i klimat rörelsen Bill McKibbon, som med hjälp av några av sina studenter startade 350.org, skrev en artikel för flera år sedan, där han förklarade att han skulle dra sig tillbaka för att hjälpa stötta andra mer i att synas och vara i förgrunden. Han skrev att nu är en tid för många ledare, inte längre en tid att följa Ledaren. Vi har alla en ledare inom oss, en del som har något vackert att erbjuda världen. Vilka är dina gåvor? Vad vill flöda genom dig?

Kort efter jag hört Obamas tal skulle jag ge en föreläsning i Deer Park. Jag pratade om hur vanliga personer, kan göra vardagliga saker på ett extraordinärt sätt. Detta för mig visar på andan inom Zen, att inte göra åtskillnad mellan det världsliga och heliga, att vardagssinne är Buddhasinne. Att öva detta är ett sätt jag minns, firar och för min lärares budskap och liv vidare genom mitt eget. När jag samlade en grupp i lördags började vi med en stund att pratas vid för att lära känna varandra eftersom jag sammanfört personer från tre olika strömningar av mitt liv. Vi fortsatte med att sitta i tystnad och stillhet för att landa in i stunden och fortsatte detta med en långsam och medveten promenad runt parken. Jag älskar att meditera ute och i offentliga sammanhang. Att göra det vanliga som att gå, men med vänner i tystnad, att anlända och komma hem i varje steg, att gå i frid och glädje, mitt i parken framför mitt hem, så ordinärt och det var samtidigt en alldeles extraordinär stund. Genom mina år som buddhistisk munk har jag tränat i att se på djupet i dagliga handlingar, att diska skålen som om det var Buddha som spädbarn, att servera min mat och vara i kontakt med att hela kosmos stödjer mitt liv genom måltiden, att den som bugar och den som bugas inför båda är tomma på ett separat själv och själv identitet, att en gåva behöver både den som ger, gåva och den som tar emot. Livet är ett förunderligt nätverk, där vi alla är sammankopplade, där vi alla utgör varandra, där förändring verkar. När vi läker mer av våra sår, när vi lär oss att se på livet med klarare ögon, öppnar en ny värld upp sig. En ny jord och liv tillsammans baserat i förståelse och kärlek kan skönjas. Livet i ögonblicket blir livskraftigare, vackrare och sannare.
Gående meditation i Helsingborg söndag 20/2 kl 11:30 – Walk With Me

Kort efter jag fick höra om min lärares övergång, visade sig en gäva, en fortsättning av Thay, jag vill erbjuda världen. Varje månad kommer jag anordna gående meditation någonstans i en stad. De flesta kommer bli av i Helsingborg och Kärnan kommer vara mötesplatsen för det första tillfällen söndagen den 20 februari kl 11. Vi samlas vid Kärnan (tornet) går runt i parken, nerför terrasstrapporna och längs gågatan till Stadsparken. Jag kallar dessa gående meditationer Walk with Me. Det är en stund att gå i frid, i glädje och i samhörighet. En stund att anlända och känna oss hemma i oss själva och i våra liv. Alla är välkomna och vi går varken för eller emot någon eller något. Every step is peace
Minnesstund och firande av Thays fortsättning, Zoom lördag 12/3 kl 10 – 11:30
Jag skulle också vilja erbjuda en öppen minnesstund med firande av Thays gåvor till oss den 12 mars kl 10, genom en Zoom träff. Den kommer inkludera en meditation, berättelser från mina erfarenheter med Thay genom åren, läsning av något Thay skrivit och ett tillfälle att dela i små grupper om hur vi fortsätter Thay i våra liv. Denna stund varar 1,5 timme. Fyll i formuläret nedan om du vill vara med vid detta tillfälle! Efter kan det vara härligt att på egen hand eller med några vänner som samlats gå ut på en gående meditation tillsammans eller se dokumentärfilmen om Thay och Plum Village gemenskapen Walk with Me av Marc Francis och Max Pugh.
7 Veckors Livskonst i Nuet – digital kurs
Ett sätt jag fortsätter Thay är genom kursen jag erbjuder: 7 Veckor med Livskonst i Nuet. Mer om denna kurs här! Som en gåva erbjuder jag en rabatt (250 kr, kurskostnad blir då 2,200 kr) fram till den 12 mars, skriv in rabattkoden: WalkWithMe under Övrigt.