Yttre och Inre odling

Nu är den andra säsongen av grönsaker, bär och frukt i vår koloni lott full av livskraft. I april förra året när vi kom dit fanns inget grönsaksland. Baksidan bestod av gräsmatta, så spadtag för spadtag började del av gräsmattan omvandlas till odlingsyta. Jag ville inte täcka över gräsmattan med massa dukar eller kartong för att dämpa gräsväxten. Jag ville inte heller gräva ut gräset och köra iväg det till återvinningscentralen. Den fick stanna kvar, på samma ställe fast upp och ner. Jorden var fuktig, mjuk och tung. Jag lät kropp och spade samarbeta, att komma in i ett flöde. Jag experimenterade med olika sätt att gräva upp och vända grästuva efter grästuva. Jag uppskattar att vi fortfarande har en gräsmassa som är så härlig att sitta och ligga på och det finns tillräckligt med plats kvar för studsmattan och en kubb plan. Det fanns inget motstånd eller irritation i mig när jag grävde och vände gräset. Det kändes också fint att låta gräset och dess rötter bli del av den nya odlingen. Det är så lätt att se på det vi inte önskar som skräp, något som ska kastas bort. Men det flyttas ju bara, det försvinner inte. Med samma avsikt sparar jag gräsklipp och löv i en hörna så att de kan förmultna. Allting är i en process av förändring, men det försvinner inte även om vi kaster bort det. Del av det förmultnade materialet får också verka som marktäcke i odlingen. Att bevara så mycket av de resurser som finns på plats och använda dem, ger mig mycket tillfredsställelse. Det hjälper mig att nära en relation till livet och dess många uttryck på vår tomt. När jag beskar äppleträden i vintras sparade jag de tjockare grenarna som nu torkat och kan användas till en liten brasa eller bränsle till grillen.

När jag tittar på tomat plantorna, med sina gula blommor, några av dem 80 cm höga, kommer jag ihåg fröna vi samlade i tomater förra sommaren. Emma försatte frön, satte dem i fönsterbrädet och såg till att jorden var fuktig. Vilken potential fröet har inom sig! Vilken förändring som skett på ett par månader. Precis som fröet har vi otrolig potential inom oss. Vi har en hel trädgård inom oss med träd, blommor och grönsaker. Vi har kapaciteten att vakna upp, att utveckla kärlek och förståelse som frigör oss från våra begränsade föreställningar. Är inte detta fantastiskt?

Genom att komma tillbaka till oss själva, förena kropp, känslor och tanke, har vi tillgång till vår fria vilja. Vi pratar ibland om detta som selektiv bevattning. Om jag vill odla tomater i en pallkrage, behövs tillräckligt med näring i jorden, vatten, att jag tjuvar den, plockar ogräs omkring, täcker jorden så att fukten stannar längre och ogräs inte lika enkelt växer upp. Om vi använder detta sätt att odla och selektivt bevattna, betyder det att ta rodret över skutan som är vårt liv. När det gäller talanger och förmågor vet vi hur vi övar oss och förkovrar oss. Med medveten närvaro kan vi även öva och förkovra oss i de kvalitéer som ger verklig mening och tillfredsställelse i vårt liv. Vi behöver inte att något berättar för oss om vad som är viktigt för oss. Innerst inne vet vi vad vi bryr oss om och värnar om.

Kanske vill jag nära mer lugn och frid i mitt liv. Att komma tillbaka till vår andning flera gånger om dagen, att stanna upp, följa andningens vågrörelse genom kroppen medvetet, hjälper oss att balansera och grunda oss själva. Kanske vill jag bjuda in mer glädje i mitt liv. När vi lugnar oss kan vi ibland komma i kontakt med en öppenhet och mottaglighet för livet som bidrar till glädje. Det är som om våra upplevelser har fått ett glädje filter, vi kan helt plötsligt uppleva det som varit där hela tiden med som gått oss förbi. Med närvaro gör vi oss själva tillgängliga för livet. Vi möter livet vilket förhöjer kvalitén av våra upplevelser och bidrar till glädje.

Kanske det finns en sorg inombords som verkar blockera ljuset och glädjen i vårt liv. Det finns två tendenser att relatera till vad vi kanske kallar det inre ogräset. I själva verket kan vi lära oss och utvecklas ofantligt genom att närma oss våra utmaningar med uppmärksamhet, öppenhet och vänlighet. Ett sätt att relatera är att identifiera med sorgen (eller annat känsloläge, irritation, oro, stress, avundsjuka etc.) vilket bidrar till att sorgen får allt mer makt i vårt medvetande. Vi kan gå förlorade i sorgen och glömmer helt bort att det finna många andra kvalitéer inom oss. Ett annat sätt att relatera är att vi inte alls vill kännas vid sorgen som vi faktiskt upplever, vilket leder till att massa energi och potential förtrycks tillsammans med känsloläget vi inte vill kännas vid. Det blir en inre förstoppning.

Ett sätt att ta hand om starka och obehagliga känslolägen är att ta en promenad. Det hjälper mig om det är natur och träd omkring. Ibland kramar jag ett träd eller sätter mig och lutar mig mot stammen. Jag kan be om hjälp, att ta emot trädets stabilitet och medvetenhet. Min svårighet blir hållen av längre armar. Ensamhet och isolering blir starkare när vi separerar oss från den naturliga världen som vi är en del av, så att återvända till naturen är hjälpsamt. Vår natur, Livet hjälper oss att ta hand om och omvandla vår utmaning. Ibland kan det vara hjälpsamt att fokusera på stegen, kontakten med jorden och avslappning i kroppen, så gott vi kan. Vi bringar oss själva till närvaro genom att följa stegen och komma tillbaka till dem om vi skenar iväg. Genom att lugna och göra oss själva mer närvarande och öka vår medvetenhet kan känslor komma och gå genom oss naturligare. När någonting händer och en känsla väcks kan den passera genom oss på ett par minuter, men ofta kommer tankar, ord och handlingar igång som förstärker känslan, som får den att vara med oss mycket längre. Detta är vårt eget skapande och visar oss våra föreställningar. Kanske tycker vi att om det här händer mig så kommer jag att vara arg i ett par dagar, något inom oss vill hålla fast vid ilskan, men vi mår inte bra av det. Ibland skyller vi på vad någon sagt eller gjort, så visst måste jag vara ledsen eller arg, men så är inte fallet. Vi kan välja! Det är viktigt att få känna vad vi känner, absolut, men ibland rullar vi omkring i det och förlorar oss själva på våra reaktioner på något som händer i våra liv. Vi gör livet svårare för oss själva och varandra och ibland skapas en hel drama serie inom oss. Vill vi ha det så?

Ibland är det ett trauma eller svår händelse som är roten till att ett känsloläge ofta dyker upp och hela vår organism blir van att ha det så. Det kan vara hjälpsamt att få hjälp och stöd i sådana fall. Att öva med andra, att komma på workshops och retreater eller ta individuella sessioner kan hjälpa oss att känna, omfamna och börja förminska vår svårighets kraft, vilket kan vara otroligt hjälpsamt. Att be om hjälp kan uppenbara sig på olika sätt, att lägga oss på jorden och be jorden bära det som är för betungande för oss, att bjuda in en lärare eller förebild vi litar på i vårt medvetande, att öppna upp för universums ljus och kärlek, vad som hjälper oss att känna stöd, som får oss att komma ihåg och erfara att vi inte är ensamma och separerade individer. Vi är en del av Livets nätverk som kan hjälpa oss på olika sätt om vi öppnar upp och ber om hjälp, villiga att ta emot.

Nu så här mitt på året under den ljusaste perioden för oss i norr, kan vi fråga oss själva:

Vad odlar jag i mitt liv?

Vad ger jag näring, tid och energi?

Hur uppenbarar sig detta i mitt liv idag?

Är det något inom mig eller i mitt liv jag skulle ägna mer uppmärksamhet?

Är det något inom mig eller i mitt liv jag skulle vilja ge mindre uppmärksamhet?

När vi medvetandegör vad som är levande i oss och vilken riktning vi går, har vi möjligheten att justera vår kurs. Vi kan introducera något som verkligen inspirerar och stödjer oss, vi kan börja avstå från det som inte hjälper oss i att gå den vägen vi önskar. När vi mår bra och är i kontakt med vår fria vilja får också andra en påminnelse och tillåtelse att göra detsamma.

Jag vill erbjuda ett par inspelningar av meditationer som hjälper oss att komma tillbaka till oss själva, lugna och slappna av. Från denna plats ter sig livet inom och omkring väldigt annorlunda än när vi är splittrade och stressade.

Andas med ljud från klockan
Guidad djupavslappning med sång

I slutet av oktober kommer jag leda en retreat på Mundekulla retreatcenter med temat: Allt behöver näring för att leva och frodas som är en fördjupning i detta ämne och denna övning. Fram tills den 27 augusti erbjuds en Early Bird rabatt. Mer information och anmälan här!

Må denna sommar bringa växt och utveckling i ditt liv. I kärlek Jem/Chan Phap Ho

Publicerad av jem_chanphapho

Startades av Jem (Chan Phap Ho) Fredriksson, våren 2020 med inspirationen att dela meditation och undervisning i medveten närvaro grundad i Thich Nhat Hanhs Plum Village tradition. Jems erfarenheter och omvandling i livet genomsyrar Hjärtats Glädjes sida och evenemang. Jem är Dharma lärare sedan 2010 och Qigong lärare sedan 2020.

En tanke på “Yttre och Inre odling

  1. Tack! Ibland får vi precis det vi behöver till oss, och så var det nu med din text. Jag har också varit i ett litet naturområde nära mig, där det finns speciella träd och de har en särskild kraft omkring sig som jag känner, så jag vet vad du talar om. Och jag skall snart flytta till en liten trädgård där gamla grästorvor behöver vändas… Varmt tack!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: